Bokens anatomi

För att underlätta läsandet av framtida inlägg så kan det vara på sin plats med en kort terminologi.



Boken står som synes med foten nedåt och huvudet uppåt. Ibland kallas foten svans.



1. Öra, en nedfasning av pärmens hörn närmast ryggen.

2. Upphöjda bind, dessa kan vara äkta eller falska. Boken ovan har falska upphöjda bind. Skillnaden mellan äkta och falska bind kommer möjligen, om Gud tillåter, att utredas senare. Hur många bind och avstånden sinsemellan avgörs av den goda smaken, och/eller konventioner.

1. Försättsblad finns i en uppsjö varianter och avarter. De är kort sagt ett skydd för bokblocket, kan vara dekorativa och/eller funktionella.

2. Stukning, skinn som går över bokens kapitälband (se nedan), gärna i samma tjocklek som pärmarna.

3. Kapitälband, är nuförtiden mest dekorativa. På bilden ovan ser vi ett ett handstickat franskt kapitäl. Kapitälband finns i en rad varianter, franska, tyska, italienska för att nämna några. Bildbonanza med vår samlade kapitälproduktion utlovas framöver.

4. Ståkant kallas pärmens kant.

1. Formering, den bit av pärmen som kommer utanför bokblocket. En bok kan också sakna formering, men behöver för den sakens skull inte vara formlös. Boken ovan har en formering på cirka 2,5-3mm, vilket kan uppskattas vara en medianformering i verkstaden. Men til syvende og sidst beror formeringens storlek på bokens storlek.

2. Snitt kallas bokblockets synliga sidor. I detta fall ett framsnitt. Snitten kan behandlas på olika sätt. Ett praktfullt snitt kan vara förgyllt, men det kan också vara ohyvlat eller hyvlat, vaxat eller marmorerat, sprängt eller målat med en pastoral vy.